Promenerade en dag till Hauba, via stranden till Rainbow Restaurant. Då passerade jag fiskeindustrin, nyligen öppnad av kineser efter avtal med förra regeringen.
Häromdagen skar ungdomar, ledda av en orädd men principfast rastafarikille, av fiskefabrikens avloppsslang, som grävts ner ytligt på sandstranden. Slangen går direkt från fabriken och några få meter ut i havet. Det är nära till stället där fiskebåtarna dras upp på land och bara några hundratal meter från Rainbow, där folk badar. Fiskarnas byxben är fulla av fiskrens när de går i vattenbrynet för att dra upp och lägga i sina båtar, får jag berättat för mig.
Tidigare i år såg jag på Facebook hur de hade släppt ut fiskrester från fabriken från en slamsugningsbil direkt ut i sanden. Det lär ha luktat något vidrigt.
En vän berättar när jag frågar:
Fabriken kom till efter att en grupp äldre, som är vana att bestämma i byn sedan gammalt, fått en summa på 150.000 Dalasi, vilket motsvarar ca 30.000 SEK. De delade privat på 100.000 och gav 50.000 till VDC= byutvecklingskommittén.
Men när ungdomar i byn opponerade sig och t.o.m. demonstrerade mot beslutet, blev “de äldre” oroliga och gick runt och delade ut pengar till “opinionsbildare” i byn. Min vän berättar att han själv fick 10.000 dalasi, som han stoppat undan.
Nu är han som tog initiativ till att kapa av avloppsröret och försegla det, registrerad hos polisen och har straff att vänta.
Fiskefabrikerna har även direkt påverkan på kvinnorna och deras dagliga inkomster.
Läs mer om detta på Naturskyddsföreningens hemsida: https://m.naturskyddsforeningen.se/nyheter/gambia-fabriker-konkurrerar-ut-lokala-fiskare